Skolan svek Ibbe

Dennis uppmärksammade för ett par dagar sedan en konstighet med skolminister Ibrahim Baylans uttalande i Expressen.

"När jag gick i femman var det så jobbigt att jag skolkade. Min far upptäckte det och sen fick jag mer stöd."

Men jag har hittills inte sett någon reagera på det som är mest uppseendeväckande med Baylans ord. Om detta skriver jag i dagens UNT.

"Hittar ni felet? Det stora — avgörande — felet som Baylan bara nämner i förbigående och inte själv tar någon notis om.
Det är inte att han läser så dåligt i årskurs fem att han hellre skolkar än gör bort sig inför klassen. Även om detta är illa nog.
Nej, det handlar om vem som upptäckte att lille "Ibbe" (som han kallas) hamnat på villovägar. Inte skolan — utan pappan.
...
Hela idén med ett allmänt, gemensamt finansierat skolväsende är ju att även de som inte får hjälp hemifrån ska få en god kunskapsgrund att stå på."

Om dina argument tryter ...

Om dina argument tryter, gör ditt bästa för att blanda bort korten. Har då dåligt på fötterna, säg att fakta alltid måste ses i relativa termer. Avsluta gärna med ett konkret exempel som inte har med saken att göra.

För en stilstudie, läs här. Det är SVT:s informationschef som avfärdar (vad var det jag sa) kritiken mot kanalens USA-bevakning.

Hur man hanterar mediekriser

Jag har ingen PR-handbok tillgänglig, men om jag skulle slå upp kapitlet "Hur man hanterar förväntat dålig publicitet" skulle jag förmodligen finna rådet att kontrollera budskapet och agera i förväg så att skadan minimeras.

Om en regering till exempel väntar sig att få på nöten i en kommissionsrapport om tsunamin, kan man ett par dagar i förväg anställa en särskild krischef.

En rapport som kommer avfärdas

Den kommer från Timbro. Därför blir det enkelt för dem som bryr sig mer om avsändare än argument att avfärda den. Och visst går det i en kort rapport som denna alltid att hitta kritiska punkter.

Men jag tycker ändå att det är skönt att Karl-Johan Karlsson har gjort lite av det som jag inte gjorde när det var dags för uppsatsskrivande för ett år sen. Granskningen av SVT:s USA-bevakning inför presidentvalet är förödande, eftersom den visar svart på vitt det vi alla redan visste: Att det automatiskt blir fördel demokraterna (i detta fall Kerry) när svenskar får information om presidentkandidaterna.

Och jag drar mig också till minnes ett par reflektioner jag gjort tidigare.

(I marginalen kan man ju tipsa om den debattartikel som författaren skrev på SvD, som ger en snabb sammanfattning till rapporten. Samtidigt som man intressant noterar att det tydligen gick lättare att få den publicerad - och uppmärksammad - om man fick Johan Norberg med sig på båten.)

Berglin om bloggar

Ha! Jag hade missat den här fantastiska fyrfältaren av Berglin. Tur att vännerna påminner en.

Bra rutet, Jonas!

Jag stängde av tv:n igår och läste en bok i stället. Men Jonas Morian tittade på Agenda Europas "granskning" av löftena som gavs inför EU-kampanjen 1994.

"Observera mönstret här: när ett löfte från EU-kampanjen påstås ha svikits får detta kommenteras av en anonym kvinna som emotionellt instämmer – men när ett löfte verkar ha infriats får detta dementeras av en välkänd manlig auktoritet med vetenskapliga argument. Det stinker, SVT!"

Kan för övrigt passa på att tipsa om ett kul inlägg av redaktörn.

Tsunamin - fyra dagar kvar

Om fyra dagar (på torsdag kl 9.00) kommer Katatstrofkommissionens rapport om hur Persson, Freivalds och alla myndigheter agerade - eller kanske snarare, inte agerade - efter tsunamin förra julen. På regeringskansliet har man redan inlett operation skademinimering.

I väntan på rapporten kan det vara värt att minnas lite vad som skrevs i början på det här året. Om hur Persson skyller på UD, Freivalds inte medger några misstag förutom sådana som beror på enskilda tjänstemän och trasslande faxapparater. Om hur kungen plötsligt blev landsfader. Jag har samlat några länkar nedan. I mitt eget arkiv hittar jag några rader som skrevs ett par dagar in i januari men som inte är mindre aktuella i dag.

Den största illusionen om trygghetens Sverige är att skyddsnätet alltid finns där och tar hand om oss om något händer. Det statliga skyddsnätet, alltså. Jag tror att det där alltid har varit en illusion, och en farlig sådan.

En illusion för att det helt enkelt inte är sant. Vi märker det i kristider, som nu och många gånger tidigare. Men vi märker det också i vardagen, om hur politiska löften om framtida pensioner och ersättningsnivåer i bidragssystem ändras från den ena dagen till nästa - helt enkelt därför att gårdagens löften inte tar hänsyn till dagens realiteter.

Men illusionen är också farlig för den bidrar till passitivitet. Den fråntar oss både känslan av kontroll över vårt eget liv och vår förmåga att faktiskt ta kontroll när det gäller.

Den svenska illusionen är att det går att undvika faror. Det kan man inte. Däremot kan man rusta sig för att möta dem - men det är något helt annat.

- Ekots första telegram, 26 december.
- "Då vill jag inte påstå att några misstag begicks överhuvudtaget." Laila Freivalds i DN 8 januari.
- "Två dundertabbar på tre dagar." DN-analys 14 januari
- "Persson gör UD-tjänstemän till syndabockar." Expressen 12 januari
- När faxet "avslöjas" Expressen 1 och (2).
- "Han agerade - fick skulden" Expressen om ambassadören.
- Expressens genomgång fem dagar efter tsunamin.
- Första kritiken mot regeringen. 27 december.
- "Det tog regeringen tre dagar att vakna". Expressen 29 december.
- Persson kritiserar Thailand. Aftonbladet 19 januari och SvD 16 januari.
- Ugglan - portal till artiklar och information om tsunamin.

Barosso får ett brev till

Systembolaget har skrivit ett brev till DearMrB. En svensk medborgare har skrivit ett annat brev till EU-kommissionens ordförande.

Sossarna söker Stockholmsröster

Stockholmarna oroar sossarna. Annika Billström är inte särskilt poppis efter sitt brutna vallöfte. Säger man före valet att det inte blir några trängselavgifter och sedan gör helt om för att the Big Boss i Rosenbad köpt stöd av de gröna hamnar man direkt i svekdebatt. Sossarnas hantering av trängselavgifterna är en stilstudie i hur man gör för att sabba en i grunden vettig idé.

Nu när valet närmar sig börjar man få kalla fötter. Inte bara för att man riskerar att förlora Stadshuset och Landstingshuset (Stockholmarna brukar byta styre varje val) utan för att det ser taskigt ut även på riksnivå.

Och ser man, plötsligt finns Pär Nuder där och lovar satsningar på Stockholmstrafiken. Man ska då ha i minne att Stockholmarna i princip inte sett någon statlig satsning sedan Essingeleden byggdes på 60-talet.

Notera också hur vagt Nuders löfte är. Förbifart Stockholm ska "delvis" betalas med statliga medel. Men ingen tidtabell anges, och heller inte hur stor statens del skulle vara.

Vansinnet värre än jag trodde

Det är inte precis svårt att komma på argument mot friåret. Men idioti på den här nivån hade jag aldrig kunnat fantisera om.

"När personen [som Susanne] vikarierar för tar ut friår måste hon sluta – eftersom hon inte är arbetslös och därför inte uppfyller kriterierna för friårsvikarier."

(via Framtidstanken)

Dagens citat

"Sjukpenningsförsäkringen tycks allt mer ha kommit att fungera som ett långsiktigt försörjningsstöd för utsatta grupper, snarare än som en försäkring mot tillfälliga inkomstbortfall."

Tänk, det som inte gick att säga för bara ett par år sedan börjar bli alltmer uppenbart för fler och fler. I dag ryter SNS Välärdsråd till.

Dåliga nyheter i Zimbabwe

En konstig rubrik kanske. Jag minns inte när jag senast hörde en positiv nyhet från Zimbabwe.

Men medan de flesta ägnar dagen åt den politiska utvecklingen i Israel ser jag att den zimbabwiska oppositionen lider av interna splittringar. Därmed blir det ännu lättare för diktatorn Mugabe att svälta ut sitt folk.

In swidän wi have a sysstäm!

PM Nilsson slår huvudet på spiken:

"Att SvD:s viktigaste frihetsfråga är avhängigt konstruktionen i ett av socialförsäkringssystemen säger en del om socialdemokraternas mentala maktinnehav."

Jag respekterar att man har olika åsikter om hur den svenska föräldraförsäkringen bäst bör utformas (här kan man läsa ett längre resonemang). Men faktum är att hela debatten säger något väldigt viktigt om vårt land.

Dawit är fri - och Olle är vass!

Dawit Isaak är fri, enligt DN. Verkligen goda nyheter. Han har suttit fängslad i Eritrea i fyra år utan rättegång.

Medan vi gläds åt detta kan det vara värt att läsa Olle Lidboms skarpa iakttagelse.

"De senaste 2 åren har det rapporterats i snitt varje vecka i åtminstone tre riksmedier om Dawit. Bevakningen har i princip gått ut på att media inte bevakar och skriver om Dawit."

Sista delen det är

Upp till kamp emot kvalen, sista striden det är.

Så lyder början på refrängen i Internationalen, arbetarrörelsens melodiöst mycket vackra marsch, som det är en mycket större fröjd att spela än att sjunga.

Maciej Zaremba har i en dryg vecka haft en mycket viktig artikelserie om Sverige, den svenska modellen och vår bild av Sverige - och andras. Sista delen är nu här, men striden har bara börjat.

En viktig passage i den sista artikeln är följande:

"Medborgare, blunda och försök föreställa dig vår modell utifrån. Låt oss säga att AIK och Bajen be­ivrar läktarvåldet inför egen domstol, med en majoritet av egna fans i domsätet. Nu kommer Degerfors till stan och får sina supportrar blå­slagna. Skulle det vara oförskämt av dem att tvivla på fair play i den rätten? Skulle vi bli häpna om domstolen fann att de fick sina skador genom att krocka med husväggarna, ovana som de var vid stadsmiljö?
Jag har just beskrivit Arbetsdomstolen för er - som den kan te sig för ett utländskt företag, en slovakisk svetsare eller för Jerry Malmström. Inte heller han ingår bland de parter som dominerar domstolen, som är LO och Svenskt Näringsliv."

Men en ännu viktigare tanke, som har mer generell betydelse för hela den "svenska modellen" är den här:

"Får man säga att den svenska modellen förutsätter ett nobelt sinnelag? Det är just vad som gör den så tilltalande och samtidigt sårbar. Om ett franskt fack korrumperas, är det bara en förening som ruttnat. Om en svensk fackförening börjar ruttna, urartar också rättvisan."

Mina tankar går omedelbart till Maciej Zarembas förra artikelserie, om landstinget i Jämtland.

"Ordet korrumpera har många betydelser. Kommer från latinets rumpere - att bryta, att bryta ned. Nedbrytningsprocess, förruttnelse. Men också att förgifta, att göra sjuk. Jag har aldrg varit med om att göra ett reportage där så många offentliga personer - läkare, enhetschefer, fullmäktigeledamöter, till och med kommunalråd - begärt att få förbli anonyma när de säger sitt hjärtas mening om en offentlig förvaltning. ("De skulle krossa mig på en vecka", säger en förtroendevald.) Jag har sett en del korrupta organisationer, men ingen som samtidigt, alldeles uppriktigt, menat sig moraliskt överlägsen samhället i övrigt."

Det här är det svenska problemet i ett nötskal. Hade vi sett samma saker utomlands som vi ser här hemma hade vi genast dömt ut det utländska samhället som korrupt. Men nu är företeelserna svenska och därmed nästan per definition överlägset bäst.

Med tanke på att det Maciej Zaremba pekar på (korruption) anses vara något som nästan inte existerar i Sverige måste jag säga att det har varit förvånansvärt tyst om båda hans artikelserier. Inte knäpptyst, men förvånansvärt tyst.

Det stärker hans tes. Tyvärr.

Barn, idioter - och föredettingar

I dagens UNT skriver jag om föredettingar i det socialdemokratiska partiet som säger "sanningar" så fort de lämnat sin "maktposition" i partiet.

"Man kan tycka att det är modigt av föredettingarna att utmana invanda föreställningar i det egna partiet genom offentlig debatt. Jag tycker det är fegt att de håller tyst så länge."

Läs hela artikeln här.

Förnekelse

Så många elever går nio - läs det igen, nio! - år i skolan utan att lära sig läsa, skriva eller räkna ordentligt att det individuella programmet (IV) har blivit störst. Det var annars tänkt att vara ett "undantagsprogram".

Men hur reagerar Stockholms skolborgarråd när det visar sig att IV-programmet är störst i Stockholm bland dem som börjar gymnasiet.

Först förnekelse. Så ser statistiken inte alls ut, påstår han. Han vill nämligen räkna alla som går på gymnasiet och då är IV inte alls störst. Men då ska man veta att det beror på att många som börjar på IV förhoppningsvis lär sig läsa, skriva eller räkna så bra att de kan gå vidare till ett "vanligt" program. Inte konstigt alltså att IV är ovanligare bland treorna.

Därefter blandar han in friskolorna. Det blir för stor segregation bland olika gymnasieskolor eftersom friskolor inte får ta emot IV-elever. Vilket väl i och för sig är dumt.

Men det är inte där problemet ligger. Vakna! Problemet är att folk går nio år i grundskolan utan att bli gymnasiebehöriga. Nio år!

Kan det ha något att göra med att sossarna inte vågar kolla om eleverna lär sig något?

"Formellt" fel

Jo, Byggnads begick ett "formellt" fel när man medverkade till att kasta ut de lettiska byggarbetarna i Vaxholm. Men det var bara ett formellt fel. I övrigt är Svenskt näringsliv skurkar och Laval var ohederliga typer.

Ungefär så kommenterar Byggnads ordförande Hans Tilly Maciej Zarembas artiklar (som jag skrev om här och här).

I dag kommer Maciej Zaremba med sin tredje artikel.

liten paus

Har diverse andra åtaganden ett par dagar som gör att tiden inte räcker till. Blir lite mindre bloggande den närmaste veckan.

Artikelserien fortsätter

Maciej Zarembas artikelserie om Vaxholmsfallet fortsätter. Trots att vi fortfarande bara skriver november vågar jag lova att detta är årets viktigaste reportage.

"Torgny Johansson är ordförande i Sveriges största avdelning inom Byggnads. Han begär förtroende som riksdagskandidat för social­demokraterna. Han ser att bandspelaren lyser på "record" och han måste inse att journalisten kan hitta detta protokoll - så han blir stående med byxorna nere. Ändå väljer han att blåljuga. Varför tar han en så halsbrytande risk?"

Svaret går att läsa här.

Varning för den polske journalisten!

En av Sveriges absolut bästa journalister kommer från Polen. Han heter Maciej Zaremba och inleder i dag en artikelserie om "hotet" från den polske rörmokaren. Hans formuleringskonst är avundsvärd och hans förmåga att ställa svåra och relevanta frågor suverän.

"Det är fascinerade att följa arbetsnomadernas väg över kontinenten. De anländer med sina tomma fickor och slänger liksom i förbigående ett formidabelt problem på våra frukostbord. Är det deras rätt eller är det våra egna privilegier vi värnar när vi hävdar att de under inga omständigheter får låta sig utnyttjas genom att sälja sin arbetskraft till ett lägre pris än vad vår egen rörmokare begär? Vi vill förstås att det skall vara både och, vi hoppas att rättvisa är odelbar. Det är vad en rad kampanjer just nu handlar om. Men allt tyder på att den ekvationen inte går ihop.
...
Varje månad registreras 9.000 'nya européer' som arbetstagare i Storbritannien. Denis MacShane menar att fackföreningar i rika länder får se upp. När de på portugisiska eller polska säger 'Kom med i facket, här är dina rättigheter, du skall ha samma lön som vi' måste de först göra klart för sig själva vad de menar. Det de påstår sig säga, eller: 'Vi vill inte ha dig här, eftersom du är utlänning'? Han har litet svårt för LO:s bojkott mot lettiska arbetare i Vaxholm, den som fick Sveriges namn att flyga över världen. Sedan när, undrar MacShane, är LO motståndare till billig utländsk arbetskraft? 'Det var ju spanjorernas, portugisernas och italienarnas låga löner hos bilföretagen som byggde upp den svenska rikedomen. Det är den svenska modellen: att LO håller nere lönerna så att kapitalet får svängrum.'

Jag måste erkänna att jag börjar få svårt för den svenska modellen, om det är Vaxholm som är mönstret. Jag kan ha missat nåt, men har inte lyckats hitta ett enda annat fall i Europa där ett arbetarparti ställt sig bakom en liknande utmobbning av klassbröder. Det gjorde Göran Persson som lovordade Byggettans aktion. Vi skall se i det följande att han möjligen inte visste vad han berömde."

Investera en kvart av ditt liv till att läsa hela artikeln här.

Olle Svenning: "Vänstern har inget svar"

Lite sent, andra har redan länkat och uppmärksammat, men i alla fall:

- Har vänstern ett svar på hur jobben ska kunna bli fler?

– Vänstern har inget svar på det, det kan man absolut inte säga.

Den som svarar på frågan är ingen mindre än Olle Svenning på Aftonbladets ledarsida och författare till den senaste boken om Göran Persson.

Läs mer hos Johan Norberg.

Bluffen om utvecklingssamtalen

Som jag skrev i våras har jag inte mycket till övers för utvecklingssamtalen i skolorna. Inte så att jag tycker de ska försvinna, men de fungerar inte bra som utvärderingsinstrument när man vill veta elevernas kunskaper.

Betyg har också sina brister, men fungerar bättre. De ger dessutom ett mått både på hur bra eleven lyckas lära och på hur skolan lyckas lära ut. Men i Sverige är det förbjudet att ge nioåringar ett papper där det står hur de klarar kunskapsmålen, eftersom man inte får ge betyg till så unga elever. Löjligt och felaktigt.

Malin Siwe skriver i dag klockrent om hur utvecklingssamtalen brister:

"Johan Hofvendahl har lyssnat på 35 utvecklingssamtal från årskurs fem, vilket ska resultera i en doktorsavhandling. Han konstaterar att lärarna oftare talar om elevernas inställning än deras kunskapsnivå, i alla fall när de skriver sina omdömen som klassläraren ska vidarebefordra. Vad säger det om takt och ton när musikläraren endast avlämnar omdömet 'glad och positiv'?"

Läs hela texten här.

Bra om Bush

Jag tillhör dem som är vansinnigt trött på Europeiska mediers intellektuella haveri när det kommer till USA-rapportering i allmänhet och George W Bush-bevakning i synnerhet. När man på allvar hör en del av ens vänner diskutera presidentens IQ-kvot (som de rimligen inte kan ha den blekaste aning om hur hög eller låg den är)inser man hur illa ställt det är.

Lika trött kan jag bli på de som hyllar Bush bara för att de inte vill hamna i samma fack som Bushhatarna.

Tur då att det finns skribenter som Per T Ohlsson. I dag skriver han om det stora problemet med att USA:s president just nu kommer från det konservativa lägret.

"Här, i debatten om allt från aborter till Intelligent Design, speglas det verkligt illavarslande med George W Bush: USA har alltid varit en djupt religiös nation. Men religionen har varit en privatsak, inte en statlig angelägenhet. Under Bush har spärrarna släppt."

Läs hela texten här.

Är alla med?

Anders på dibbuk har samlat länkar till alla som liksom jag antog Mathias utmaning att hitta på varianter på sossarnas floskelslogan.

Frågorna man nu ställer till Anders är given: Är verkligen alla med? Och var det så enkelt?

När man kastar sten ...

"Att den borgerliga alliansens politik inte räcker till för att ha ett samhälle med ett arbetsliv för alla - det var fackliga företrädare och arbetslivsminister Hans Karlsson överens om på ett seminarium i samband med den socialdemokratiska partikongressen."

Detta meddelar bloggen Motallians.

Låt oss för ett ögonblick anta att alla dessa sossar har rätt, att alliansens politik inte räcker till för att skapa ett "arbetsliv för alla". På exakt vilket sätt skiljer det sig från dagens samhälle där socialdemokraterna styr?

Enklare eller elakare?

"En ägare av kvalificerade andelar får - om villkoren för minsta löneuttag har uppfyllts - öka årets gränsbelopp med ett belopp som motsvarar hans andel av det totala antalet andelar i företaget, multiplicerat med summan av 16 procent av löneunderlaget i företaget och med ytterligare 34 procent av löneunderlaget överstigande 60 inkomstbasbelopp"

Merit Wager uppmärksammar en insändare i SvD. Värt att hålla i minnet nästa gång en socialdemokratisk näringsminister lovar att förenkla för småföretagare.
Vilket påminner mig om något jag skrivit förut.

Snacket i studion

Andra får bedöma hur jag skötte mig i tv-studion tidigare i kväll, men mina meddebattörer bidrog i mitt tycke till en trevlig diskussion.

Två poänger som jag lyfte fram skrev jag även om i dagens UNT. Den ena var att regeringsalternativet på vänstersidan inte är en kartell av tre partier, utan Göran Persson. Ensam. Det är Han Som Bestämmer.

Den andra var att Göran Perssons plötsliga återvinning av det gröna folkhemmet är ett tydligt exempel på hur han ofta skjuter från höften när han får ett infall. Knuffen han behövde den här gången var Stefan Edmans artikel på DN Debatt. Det gröna folkhemmet gick från död fråga till sossarnas framtidsvision på en förmiddag ungefär.

Ett längre resonemang går att läsa här.

Den stora skolkon(s)pirationen

Ju mer jag tänker på det, desto mer konspiratorisk blir jag. Hela tiden smyger känslan på mig att Skolverkets senaste rapport var en del i en planerad omsvängningskampanj för sossarna och deras skolpolitik.

Tänk efter.

I måndags skulle kongressen ge stöd åt skolminister Ibrahim Baylans plan att införa nationella prov redan i årskurs tre, något som även statsministern tog upp i regeringsförklaringen (pdf).

Dagen därpå skulle Skolverket släppa en rapport (pdf)som på många sätt innebär en tvärvändning jämfört med vad som sagts i svensk skolpolitik under decennier.

Nu blev det inte så. Sossekongressen gav Baylan storstryk. Gräsrötterna tycker tydligen att det är bra som vi har det, där kunskaperna sjunker.

Men Skolverket kunde inte gärna skjuta upp sin rapport, inte minst med tanke på alla turer kring tillbakadragna friskolerapporter. Det hade känts väl uppenbart.

Så nu står regeringen där, med en myndighetsrapport som säger att man behöver utvärdera tidigare och en kongress som säger att utvärdera är bland det värsta man kan göra. Konspirationen slog tillbaka.

Eller så är allt bara en (o)lycklig slump.

Bloggare i SVT:s Pressklubben

I morgon kommenterar jag och bloggarna Hax och Nina Unesi s-kongressen i SVT:s Pressklubben.

Programmet sänds kl 18.35 med repris kl 21.35 och 23.35 och kan även ses i efterhand här.

Ett högst beslutande organ

A är den första bokstaven i alfabetet. Det gör den rätt betydelsefull. Exakt hur betydelsefull bokstaven a är ser man om man går in på socialdemokraternas kongressida. Därstår det att "partikongressen är socialdemokraternas högst beslutande organ" (min fetstil).

Ett högst beslutande organ. Mycket träffande beskrivning. Där beslutas det mycket. Om besluten gör någon skillnad är mera oklart.

Världens sämsta oppostion

Sossarna gör verkligen inte särskilt bra ifrån sig på kongressen. Jag är inte helt förvånad.

Däremot är jag förvånad över att vi inte har en större debatt om oppositionens roll och ansvar för att sossarna år ut och år in har fått dominera svensk politik.

Om världens sämsta opposition handlar dagens ledare i UNT.

"Många gnäller i dag över att moderaternas förnyelse har inneburit att det inte längre finns någon opposition — bara olika socialdemokratiska varianter. Det är i så fall inte en anklagelse som ska riktas mot Reinfeldts parti utan mot de övriga i alliansen. Alltför ofta har någon eller några av dem hellre velat fortsätta stödja den maktrörelse som dominerat Sverige än erbjuda ett verkligt alternativ tillsammans med andra oppositionella. Moderaterna har tagit konsekvenserna av detta och närmat sig mitten, där det nu är trångt."

Finns att läsa här.

Bloggutmaning: Alla ska med

Erik har bollat vidare Mathias utmaning till mig. Uppgiften består i att komma på fem alternativa slogans till sossarnas "Alla ska med. Så enkelt är det".

Här är mina hastigt ihoprafsade förslag:

• Alla ska inte med. Så enkelt är det.
• Vi struntar i var tionde elev. Så enkelt är det.
• Om man bara jämför med Sverige är Sverige bäst. Så enkelt är det.
• Kongressen bestämmer inte – utan Göran. Så enkelt är det.
• En höjd skatt är en bra skatt. Så enkelt är det.

Det skulle vara kul att se vad följande fem bloggare gör av detta:

Andreas Bergh
Fredrik R Krohnman
Fredrick Federley
Karolina Lassbo
Jonas Morian (trotsatt han naturligtvis ska vara lojal med sitt parti är jag säker på att hanskulle kunna prestera tusen gånger bättre än originalet).

Kunskap inget för sossarna

Att ställa krav och betona kunskap på elever var för smärtsamt för sosseombuden. Det blir inga nationella prov i årskurs tre. Bättre att sväva i ovisshet om eleverna lär sig något över huvud taget än att riskera att någon känner nervositet inför ett prov, resonerar rötterna i rosenrabatten.

Och i ärlighetens namn gör partiledningen det också. Men Ibrahim Baylan säger att han ändå tänker driva frågan. Vilket hyckleri! Naturligtvis gör han det enbart för att desarmera oppositionen i valrörelsen - efter valet kan man vara helt säker på att det är gräsrötternas skolpolitik som gäller.

Desto mer intressant är att Skolverket verkar bli mer och mer inställt på ett maktskifte nästa höst. Eller vad sägs om följande rader ur senaste lägesbeskrivningen av svenska skolan:

Obligatorisk skriftlig information och nationella prov i årskurs 5 samt tidigare betyg. Så ska fler elever i grundskolan nå bättre resultat enligt Skolverkets lägesbedömning 2005.
- För att kunna stödja elever som halkat efter bör man göra kunskapsbedömningar tidigare, säger Per Thullberg, Skolverkets generaldirektör.