Varför slipper vi barken?

Jag vet inte när han fick reda på att hans förfäder blandade bark i bröden. Men det är uppenbart att detta har gjort intryck på Johan Norberg. Har man som jag träffat, talat med och lyssnat till denne nördarnas ideolog mer än vid något tillfälle är sannolikheten stor att han nämner just detta. Och man kan också säga att berättelserna i hans senaste bok När människan skapade världen(releasefest i morgon) både startar och landar i barken.

1868 var missväxtår i Sverige. Folket svalt. De som, likt Johans förföräldrar, inte hade tillräckligt med mjöl fick blanda bark i brödet. Spädbarnsdödligheten var lika hög som medellivslängden var låg.

Varför ser det inte ut så i dag?

En till synes banal fråga. Men viktig. Vad var det som hände i världen på 1700-talet som gjorde att vi inte längre behöver oroa oss för att få mat i magen – i dag, i morgon, i övermorgon? Och som dessutom gör att vi har varma bostäder året runt, möjligheten att både kunna läsa och skriva och dessutom världens all information på bara ett musklicks avstånd?

Svaret rymmer nyckeln till hur även de som ännu lever i fattigdom ska kunna få det bättre. Även den som är mer inriktad på att få en jämnare fördelning av dagens rikedomar borde i alla fall, om inte annat så av ren nyfikenhet, vilja veta varför majoriteten av människorna i årtusende efter årtusende har levt i djupaste armod – förutom de senaste seklerna. Vad var det som hände? Varför slipper vi barken i brödet?

Johan är inte den första som ställer frågan, eller som levererar ett svar. Men han visar hur liberala institutioner (yttrandefrihet, oberoende rättsväsende, minskade regleringar m.m.) och fri företagsamhet släppte människans skaparkraft fri. I dag skördar vi frukterna av våra förfäders samlade (inte gemensamma!) ansträngningar.

Han konstaterar att den som läser eller bara hör talas om hans bok med all sannolikhet tillhör en exklusiv skala: Den procent av mänskligheten (genom tiderna) som har levt det friskaste och rikaste livet.

"Ägna det en gnutta tacksamhet. Mänsklighetens framsteg beror på individualister och entreprenörer som har tänkt de nya tankarna och skapat det nya välståndet. […] Det är tack vare dem som du kan luta dig tillbaka och läsa en bok, i stället för att i okunnighet och armod kämpa för din fysiska överlevnad. Det är tack vare dem som du lever i dag om du är äldre än 30 år – medellivslängden före industrialismen."

Alla recensioner ska ha minst en invändning för att vara trovärdiga. Och efter 500 sidors diskussion är det inte svårt att hitta något som man kan fördjupa sig i. Men jag nöjer mig, för den här gången, med en marginell invändning mot titeln (säkert ett resultat av min teologistuderande sambos inflytande). Boken handlar faktiskt inte om när människan skapade världen – både hon och den fanns redan innan handlingen tar sin början. Däremot handlar den om när människan skapade välståndet.

Och det är ju också något att hålla i minnet. Välstånd är inget manna som faller från himmelen och kan tas för givet. Det är någonting som skapas. Av människor.


ISBN 9175665549