Vänstervridna journalister?

Så har då Kent Asp kommit med färska siffror om journalistkårens partisympatisörer. Som vanligt en kraftig överrepresentativitet för vänsterblocket, om man ser till kåren som helhet. Och som vanligt är stödet för de mindre partierna större bland journalisterna än bland befolkningen.

DN Debatt gör ett nummer av att fler "samhällsjournalister" stöder alliansen än kartellen. Det kommer många använda som argument för att den politiska journalistiken är högervriden. Tittar man på siffrorna ser man dock att det i princip är 50-50 mellan blocken. Jag har inte hunnit se närmare på vilka felmarginaler Kent Asp har i sin undersökning (eller hur hans definition av "samhällsjournalister" ser ut), men övervikten för allianspartierna (53 procent hos journalisterna, 50 procent hos befolkningen) är knappt märkbar.

Kent Asp påstår också att "den kraftiga överrepresentation som finns i journalistkåren för vänsterpartiet och miljöpartiet har en mycket begränsad betydelse för den bild som ges av rikspolitiken i våra nyhetsmedier." Mot det vill jag gärna ställa tidigare DN-chefredaktören Hans Bergströms analys av samma fenomen:

"De allra flesta journalister har en ärlig strävan att vara professionella. Men deras nyhetsideologi är som regel samhällskritikens, inte folkbildarens. Och deras grundläggande föreställningar om verkligheten är sådana att de oftast inte ens kommer på tanken att ett skeende kan beskrivas i andra termer och med andra perspektiv än vänsterns. När skolans vaktmästare närmar sig läraren i lön är det 'ökad jämlikhet och rättvisa', inte en skadlig försvagning av respekten för utbildning. När avskaffad förmögenhetsskatt kommer på tal är det att 'gynna de rika', inte att stärka kapitalförsörjning och svenskt ägande för framtiden. När författaren P O Enquist med flera egenföretagare angrips av Skatteverket, enligt 'Lex Uggla', för att de skulle ha för hög likviditet i sina bolag, blir Aftonbladets nyhetsvinkling omedelbart och oreflekterat att Enquist är skattefuskare – inte att skattelagstiftningen för företagen är orimlig."

Kent Asp verkar bortse från att det inte bara (eller ens främst?) är den politiska journalistiken som påverkar människors politiska ställningstaganden.

Hans Bergström-citatet är hämtat ur en text som jag nyligen har redigerat för Ohlininstitutet, och som kommer att ges ut senare i vår. Den går också att läsa i antologin Den undflyende sanningen, som jag ser att Sofia ger som bonus om man tecknar en prenumeration på Neo.