Jyllands-Posten har rätt att göra fel

Fyra saker att hålla i huvudet angående Muhammedgate:

1. Var det rätt av Jyllands-Posten att publicera Muhammedbilderna?
Svar: Tveksamt. Om jag försöker spola tillbaka bandet till september 2005 och ställa sig frågan - utan att som i dag ha "facit" - om tidningen borde publicera de tolv bilderna skulle jag nog svara nej. Mot bakgrund av debatten i Danmark tycker jag att det sätt som JP ville starta en diskussion om självcensur var fel. Jag menar att åtminstone två av bilderna innebar att man sparkade nedåt (och nu blir Dick säkert sur), och om det inte var syftet med publiceringen borde man ha avstått. Jag utgår i resonemanget alltså ifrån att tidningen var "ärlig" i sitt uppsåt att starta en viktig och angelägen debatt. Det är inte säkert att så var fallet, men det är svårt att i efterhand avgöra.

2. Har Jyllands-Posten rätt att publicera Muhammedbilderna?
Svar: Ja. Punkt. Mikael Timm formulerade sig bra i morgonens Kulturnytt.

"Om alla debattinlägg vore kloka, om alla satirer vore smakfulla och välgjorda skulle det inte behövas någon lagstiftning om yttrandefrihet. Yttrandefriheten är till också för de som har fel, som uttrycker sig dåligt, som slarvar i sin analys."

De som säger att yttrandefriheten måste ha en gräns glömmer att göra skillnad mellan vad som enligt lagstiftningen ska vara tillåtet och vad som enligt omdömet bör vara anständigt. Rätten att tala innebär inte samma sak som skyldigheten att göra det.

3. Är det förståeligt att muslimer känner sig kränkta av bilderna?
Svar: Ja. Sekulariserade människor kanske tycker att den som känner sig kränkt av dessa bilder överreagerar, eller att bilderna inte var så farliga, eller något annat. Det hör inte hit. Man måste förstå och visa respekt för att många människor tycker att (några av) de bilder som JP publicerade var kränkande, liksom att de uppfattar hela sammanhanget kring publiceringen som hotfullt.

4. Kan man någonsing försvara våld eller hot om våld som reaktion på en kränkning?
Svar: Nej. Punkt. Den som blir kränkt av en bildpublicering och svarar med flaggbränning gör sig skyldig till dubbelmoral. Den som trappar upp våldet och attackerar ambassader har aldrig rätten på sin sida, oavsett orsak till handlingen. Däremot kan man förstå (även om man inte håller med) att enskilda vill bojkotta danska varor. När franska staten provsrpängde atombomber slutade svenskar (och andra) att köpa franska viner.