Efter KU

KU-förhören är över. Lyssnade i morse och konstaterade att det finns en hel del som är självmotsägande i statsministerns syn på regeringens agerande. I princip kan man säga att han å ena sidan beklagar att det gjordes en del misstag, men samtidgt medger han inte ett enda misstag. Han vill inte säga att någon annan gjorde något misstag. Han vill inte medge att regeringens krisorganisation hade brister, eller borde ha varit uppbyggd på ett annat sätt.

Kunde heller inte låta bli att notera att han i sitt mycket proffsiga inledningsanförande (som vände sig till tv- och radiopubliken, inte KU) sa att han "har bett om ursäkt". Han tog alltså inte tillfället i akt att göra det på nytt, så att det hade blivit tydligt.

Han har ju en förmåga att uttrycka sig lite luddigt när det gäller just detta, den gode Persson.

Gustaf Fridolin (mp) imponerade mest under utfrågningen. Hans avslutande fråga var om det trots allt inte vore på sin plats med självkritik från regeringens och statsministerns sida. Persson svarade att han tyckte att det hade framkommit under KU-förhöret.

Det hade uppenbarligen gått Gustaf Fridolin förbi under de två timmar statsministern utfrågades. Jag förstår honom.