Avlyssning är integritet

Hax uppmärksammade häromdagen hur svårt Thomas Bodström har att motivera sina buggningsförslag:

"Annars skulle det kunna få till följd att människor som ägnar sig åt människohandel och bedriver en bordell bestämmer sig för att starta en tidning och kalla bordellen för tidningsredaktion för att värja sig mot buggning."

Om nyspråket och bristen på distinktioner i storebrorsförespråkarnas argumentation skriver jag i dagens UNT:

"De tre artikelförfattarna efterlyser nyanser i debatten och målar samtidigt själva världen i svartvitt. Det saken gäller är inte integritetsingrepp i största allmänhet utan just statlig övervakning. Och staten är inte vem som helst. Staten har våldsmonopol.
Om jag slår medborgaren Stefan Strömberg på käften kränker jag onekligen hans integritet. Likadant om han slår mig. Om jag däremot klipper till rikspolischefen Stefan Strömberg blir det våld mot tjänsteman, vilket betraktas som allvarligare. Och om han ger mig en smäll beror det på sammanhanget hur man ska se på saken. Gör han det i självförsvar är det helt i sin ordning. Sker det oprovocerat har en polisman begått ett allvarligt övergrepp mot en oskyldig medborgare.
Det är helt enkelt värre att bli misshandlad av staten än av en medmänniska. Likadant är det med övervakning."

Läs hela texten här.