Efter ursäkten

Så bad då Jyllands-Posten om ursäkt. Liksom Danmarks statsminister, även om han formellt gjorde det som privatperson och inte som statsminister.

Det här är en fråga med många dimensioner och därför många problem. Låt oss bena upp några av dem.

1. Det finns en hätsk stämning mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet i många länder, men särskilt i Danmark. (En bra uppsats om valkampanjen 2001 och "invandrarfrågan" kan laddas ner från Ohlininstitutet - pdf). Dansk Folkeparti utgör naturligtvis en ytterlighet, men de är inte ensamma. När en dansk tidning publicerar Muhammedbilder sker det alltså i ett sammanhang där man "sparkar nedåt". Det är sällan en bra förutsättning för bra satir.

2. Det finns från de senaste åren flera exempel på starka muslimska protester mot konst och olika yttranden. För ett par år sedan mördades filmaren Theo van Gogh i Holland. Ett halvår senare plockade Världskulturmuseet i Göteborg ner en tavla efter att ha mottagit dödshot. Och nu har som sagt hot riktats mot såväl danskar som svenskar och norrmän, muslimska stater har lämnat protester till den danska regeringen och danska företag har bojkottats - allt för att en tidning publicerat några satirteckningar.

3. Det finns en historia bakom Jyllands-Postens publicering. En författare försökte förgäves få någon att illustrera en bok om Muhammed. Ingen vågade, eftersom man var rädd att stöta sig med det muslimska samhället. Jyllands-Posten bad då ett 40-tal tecknare att rita varsin bild. 12 stycken svarade. Åtminstone en ritade en satirteckning där man ironiserade över JP:s "PR-kupp".

Att många muslimer känner sig kränkta av bilderna är både förståeligt och beklagligt. Samtidigt är det fel att dra alla tolv bilder över en kam (de finns att beskåda här, men just nu verkar inte länken fungera). Det mest önskvärda vore därför en öppen diskussion om vad Jyllands-Posten ville med sin publicering, vilka fördomar som finns mot muslimer i t ex Danmark och Sverige, vad man får och bör säga etc.

Tyvärr blir en sådan diskussion omöjlig eftersom det omedelbart ropas på förbud, eftersom muslimska stater som Libyen och Saudiarabien kräver att danska staten ska strunta i yttrandefriheten och kväsa landets största tidning. Visst måste det vara tillåtet att protestera, men man får aldrig ta till våld eller hot om våld.

De två bilder som verkar ha orsakat mest upprördhet är den när Muhammeds turban föreställer en bomb, samt den när två kvinnor i burka står bredvid profeten som har en bindel för ögonen. Hur hade reaktionerna sett ut om tidningen bara publicerat övriga tio? Hade det varit okej? Eller är det alltid fel att publicera bilder på Muhammed? Hade det varit okej om det hade skett i ett annat land än Danmark, t ex i Sverige? Hade det varit okej om det hade skett mot bakgrund av en annan historia?

Det finns fortfarande många obesvarade frågor. Men som den här historien har utvecklat sig verkar det bara finnas förlorare.