Låt bli då!
Den vanligtvis insiktsfulla Merit Wager skriver konstigt om kvällstidningar.
"Vad finns det för 'allmänintresse' i Mikael Persbrandts och Linda Rosings djupt tragiska privatliv? (...) Jag vill inte betala 8 kronor per tidning och 5 kronor för era fredags- och söndagsbilagor när de innehåller massor av sidor om dessa (och andra människors) sorgliga liv."Men Merit: låt bli då! Du, som jag, tror ju på marknaden och individers rätt att göra fria val. Ingen tvingar dig att köpa kvällstidningarna. Ingen tvingar dig att läsa artiklarna.
posted by Håkan @ 11:33
2 Comments:
Kan bara hålla med. Dig, alltså. Jag har själv en kvällstidningsbakgrnd och har säkert suttit i tusen middagsdiskussioner med folk som a) betecknar sig liberala i någon bemärkelse, b) i princip vill förbjuda kvällstidningar och c) besitter en förvånande detaljkunskp om vad som står i dem.
Några reflektioner efter att ha läst Merits inlägg:
1. Har inga aktuella siffror, men närmare två miljoner människor väljer varje dag att läsa en kvällstidning. Helt frivilligt. Tycker Merit att de är idioter, eller kanske bara lättledda får?
2. Merits beskrivning av Linda Rosings hälsotillstånd är osmakligt och fördömande. Jag känner inte Linda Rosing, men såvitt jag vet är hon myndig.
3. "Allmänintresst" är naturligtvis ett vagt begrepp. Hur tolkar man det? Och vem ska tolka det? Är det samma sak som "vad folk vill läsa om"? Då är ju upplagesiffror en mätare. Och jag kan lova att kvällstidningarna har tvåhundraprocentig koll på exakt vilka löpsedelsformuleringar som säljer.
Ofta är sådana löp som uppfattas som skitlöp av läsarna också dåliga säljare.
4. Allt som står i kvällstidningarna är inte bra. Men rätt mycket. Tycker jag.
By
Redaktörn, at
6:45 PM
Redaktörn,
angående punkt 4 håller jag egentligen inte med dig. Jag tycker inte att det mesta i kvällstidningar är bra. Men allt är heller inte dåligt. En del är riktigt, riktigt bra.
Men den springande punkten är ju c). Jag är ofta skrämmande okunnig om vad som har stått i kvällstidningarna. Jag har inte följt en dokusåpa sen första omgången av Big Brother. Men så länge ingen ser ner på mig för att jag går i gång på en filosofisk diskussion en onsdagskväll har jag inget problem med att andra väljer att engagera sig i vem som gråter bakom scenen i Idol.
Fast i ärlighetens namn brukar ju dessa idolälskare oftast tycka att onsdagsfilosofi är lika fjantigt som Merit Wager tycker att kvällstidningar är skräp, och bemöta oss politiknördar lika respektfullt som djurgårdare bemöter gnagare. Så det kanske går på ett ut.
Skillnaden är möjligen att idolgänget sällan har reflekterat särskilt mycket av vad ett liberalt ställningstagande får för konsekvenser i vardagslivet.
By
Håkan, at
10:48 PM
Post a Comment
<< Home