Junilistan - del I

Medan jag var bortrest meddelade Junilistan att de ställer upp i riksdagsvalet. Tänkte successivt försöka få ur mig lite tankar som surrat i huvudet sedan jag kom hem.

Inför EU-parlamentsvalet förra året underskattade de flesta, inklusive jag själv, Junilistan rejält. Den här gången tror jag det blir tvärtom. Junlistan försöker lansera sig som något nytt. Men när Nils Lundgren i går i Aktuellt skulle förklara att "anti-etablissemangspartiet" består av synnerligen etablerade personer hänvisade han till att partiet befann sig i en särskild uppbyggnadsfas. Han gjorde till och med en referens till "mäster Palm", den socialdemokratiske pionjären. Även om listan inte ännu är som de andra partierna är det dit de är på väg. Knappast förvånande, så har det gått för andra "nya" partier (se t ex miljöpartiet). Skillnaden är möjligtvis att partier som mp har blivit normal lite mot sin vilja, medan Nils Lundgren redan nu pekar ut färdriktningen.

Men visst finns det nymodigheter i partiet. Mer om det i nästa del.