Två herrar

Det är lite kul att två folkpartister nu startar ”vägval socialliberal”. Jag håller inte med dem om deras problembeskrivning av folkpartiet men både personerna som ligger bakom och sättet de väljer att agera är intressant.

Varken Staffan Werme i Örebro eller Mikael ”Prinsen” Trolin är några direkta tungviktare inom partiet. Werme liknar den typ av människor som glorifierar en påståd storhetstid som fanns någonstans i historien, där han väljer att se mycket selektivt på den gångna verkligheten. Ungefär som en vuxen som glorifierar sin ”lyckliga barndom” och glömmer alla timmar av tristess, skolgårdsmobbning och äcklig strömming i skolmatsalen. Prinsen påminner om en relativt nybliven medlem som är sur för att han inte fått någon framträdande roll i partiet (läs: i integrationsgruppen) och mest vill skapa uppmärksamhet kring sin egen person.

Och så är det det här med namnet: Vägval socialliberal. Förebilden i Vägval vänster är uppenbar. Men har inte prinsen och örebroaren märkt vad det har blivit av detta ”vägval” inom vänsterpartiet? Just det: i stort sett ingenting. En lämplig rubrik över dessa båda herrar skulle därför kunna bli ”misslyckade folkpartister tar efter misslyckat vänsterkoncept”.

Vet egentligen inte varför jag alls ägnar detta någon uppmärksamhet. Kanske för att det är söndag, tankarna far och jag råkade sitta vid datorn.