Skillnad på sak och person

Två vänsterbloggare som jag läser dagligen är Chadie och Pierre (som dessutom syns tillsammans på obunden.se). Den senare undrar på sin blogg vad Alicio har att dölja. Killen har i ett oerhört ambitiöst och uttömmande inlägg granskat SVT-programmet Faktum, men eftersom han skriver anonymt på bloggen kan han omedelbart misstänkliggöras. Alicio bemöts inte i sak utan får i stället ta stryk som person.

Både Chadie och Pierre skriver också om Peter Wolodarski, som i DN har uppmärksammat Alicios inlägg. Chadie beskriver honom som "den där DN-skribenten som babblar på som värsta kaffekokaren utan att ha minsta substans i det han skriver" medan Pierre nöjer sig med att konstatera att Peter Wolodarski är "nyliberal och ganska läskig ledarskribent".

Jag är säker på att både Peter och Alicio tar det hela med ro. Men jag tycker ändå att det är trist när diskussioner förs på det sättet. Om man inte kan kritisera någon i sak bör man låta bli, även om man inte tycker om det som sägs eller den som säger det. Det är faktiskt bättre att framföra saklig kritik som senare kanske visar sig vara fel, än att gå till personangrepp även om det skulle visa sig att man även hade rätt i sak.

(I sak: de som har problem med att Alicio är anonym kan ju pröva att använda den mejladress som finns på hans sida och ställa följdfrågor, om det är något som är oklart. Eller?)