Och så levde de lyckliga i alla sina dar

Det var en gång en förbundsordförande i ett ungdomsförbund som fick en massa pengar. De sattes in på ett hemligt konto och de personer som kände till detta såg också till att använda slantarna.

När en journalist på en tidning i Sveriges fjärde största stad upptäckte detta skrev han en artikel. Naturligtvis blev det stor uppståndelse och undgomsförbundets revisorer skulle gå till botten med fallet.

Efter många, långa veckor - när de flesta hade glömt bort hela historien - kom så äntligen den efterlängtade rapporten. Revisorerna konstaterade att förbundsordföranden agerat "olämpligt och med bristande omdöme", men kunde inte peka ut någon särskild syndabock eftersom alla skyllde på alla.

Majoriteten i förbundsstyrelsen tyckte det var skönt att kunna lägga den här tråkiga historien bakom sig och uttalade snabbt sitt förtroende för förbundsordföranden, trots att denne agerat "olämpligt och med bristande omdöme".

Men protesten tystades snabbt ner och förbundsstyrelsen övergick i stället till högtidsstynden då dagens text ur "urkunderna", dvs principprogrammet (pdf), skulle högläsas.

- Dagens text är hämtad ur 3 kap, 5 stycket, vers 1-4, skanderades från talarstolen:

"Idag upplever många människor maktlöshet. Vanmakten finns överallt; i skolan, på jobbet, i bostadsområdet och i politiken. Många vänder därför demokratin ryggen och allt fler struntar i att rösta. Uppgivenheten skapar en allt djupare klyfta mellan politiker och väljare som hotar demokratin."

Åhörarna var rörda till tårar över formuleringskonsten. Tur att i alla fall de var tillräckligt engagerade i kampen för att skapa en bättre värld.

Tänkte ledamöten i ungdomsförbundets styrelse och såg fram emot att - med rörelsen i ryggen - leva lyckliga i alla sina dagar.