Felskött kris följer på felskött kris

Till skillnad från JKL-bloggen tror inte jag att man är konspirationsteoretiskt lagd om man menar att Marita Ulvskogs attack mot kungen var ett försök att flytta fokus från Göran Persson och regeringen till en diskussion om monarkin. Jag tror att det verkligen var exakt det som var avsikten med hennes uttalande (vilket även formulerades i en ledare i UNT).

Man ska inte vara naiv nog att tro att Marita Ulvskog, eller någon annan ledande sosse för den delen, ger sig i kast med medierna på egen hand i dagar som dessa. Allting är noga koordinerat, även om taffligheten i socialdemokraternas mediestrategi de senaste veckorna kan få en att börja undra.

Jag håller heller inte med om JKL:s analys att manövern har lyckats. Tvärtom skriver t ex DN att "s-ledningen har gjort två dundertabbar på tre dagar" och följer upp med ytterligare en artikel om hur både Persson och Freivalds fick frågan om att kommentera tsunamikatastrofen redan på Annandagen - men båda avböjde. Var finns republikdebatten i dessa artiklar?

Att skicka ut Marita Ulvskog på ett självmordsuppdrag är både ett tecken på att socialdemokraterna är desperata - hur ska man vända den negativa rapporteringen - och ett bevis för att mediestrategerna på partihögkvarteret är lika dåliga på att hantera en kris som regeringen i övrigt. Sossarna bryter just nu mot varenda PR-regel i boken: de ljuger, bluffar, mörkar, lägger locket på, säger en sak ena dagen och en annan nästa, skyller misstag på underhuggare och kommenterar oppositionens kritik med att den förs på "en låg nivå" i stället för att bemöta den i sak.

Socialdemokraterna kunde inte hantera krisen i Sydostasien, när människorna behövde både tydligt ledarskap och handfast hjälp. Partiet klarar inte att hantera den mediala krisen som följer i flodvågens spår. Tala om dålig krisberedskap!