Ohly-knuten

Den som lyssnade på P1 Morgon i morse fick sig ett gott skratt. Ordföranden i Svensk-Kubanska Föreningen tyckte att Kuba är en demokrati där människor visst får organisera sig hur de vill och får debattera frågor och rösta. Han kunde inte heller komma på en enda socialistisk diktatur, vare sig någon som existerar nu eller har existerat. Den Nordkoreanska regimen måste gotta sig i berömmet. Och förklaringen om Sovjet ska vi bara inte tala om.

Knäppgökar finns det alltid och även om man skulle klara sig utan Svensk-Kubanska föreningen är det svårt att ta dem på riktigt allvar. Men ännu roligare än att höra till dess ordförande var att lyssna till en av deras medlemmar, vänsterpartiets Lars Ohly. Han tycker visserligen att Kuba är en diktatur, men känner samtidigt någon särskild sorts solidaritet med just Kuba. Varför just Kuba? Ja, den enda förklaringen såvitt jag kunde begripa var för att USA hotar Kubas självbestämmande (enligt Svensk-Kubanska Föreningen finns det konkreta invasionsplaner!). Och därför kunde Ohly tydligen leva med att vara medlem i en förening som hyllar diktaturer.

I normala fall kan det kännas svårt att slå hål på socialistisk romantisk retorik, eftersom den svävar så mycket i det blå. Men den som vill förstå hur människor av Ohlys slag tänker (eller kanske inte tänker) gör klokt i att lyssna tio minuter på radio. En garanterad bot för alla sympatier man kan tänkas hysa med vänsterpartiet.