Miljonbidrag

En miljon svenskar levde på bidrag förra året, visar statistik från SCB. Förtidspensionerade, sjukskrivna, arbetslösa. En miljon, av nio miljoner invånare, varav en stor andel är barn!

Man kan tolka siffrorna som att det är tur att bidragen finns så att folk kan klara sig. Eller också kan man fråga sig om det verkligen är rimligt att så många människor i ett av världens rikaste länder inte klarar sig utan hjälp från det offentliga.

Även om man, som jag, tycker att det är helt rätt att utsatta människor får hjälp går det inte att försvara att var nionde människa räknas som "utsatt". Bidrag har helt enkelt blivit vardag - och det förlorar alla på.

- Alla som jobbar och betalar skatt drabbas eftersom skatterna måste vara höga för att det ska finnas pengar till bidragen.

- Bidragstagarna blir beroende av bidrag, fastnar lätt i en bidragsfälla där det kan vara svårt att påverka sin egen situation och där arbete kanske inte lönar sig.

- De verkligt utsatta får inte den hjälp de behöver, eftersom de försvinner bland alla andra bidragstagare, och eftersom den samlade ekonomin i samhället blir mindre när färre jobbar (eftersom så många försörjs av bidrag).