Bio viktigare än att slippa tortyr?
Jag har stor sympati för de som arrangerar, stödjer och deltar i tillgänglighetsmarschen. Men jag gillar inte hur arrangörerna missbrukar begreppet mänskliga rättigheter.
I morse satt en av företrädarna, en synskadad tjej, i P1 Morgon och hävdade på fullaste allvar att det är en mänsklig rättighet att gå på bio även om man är synskadad.
Jag förstår att man som funktionshindrad stöter på oerhört många hinder i vardagen, men det försvarar inte att man urholkar värdet av de mänskliga rättigheterna genom att jämställa ett biobesök med att slippa tortyr eller att riskera fängelse för att kritisera regeringen.
Efter att ha hört morgonens radioprogram får jag svårt att ta tillgänglighetsmarschen på allvar. Jag väntar bara på att någon med förlorat smaksinne ska hävda att lördagsgodis är en mänsklig rättighet.
posted by Håkan @ 08:53
4 Comments:
Nu tror jag väl inte att de funktionshindrade vill jämföra sig med tortyroffer, egentligen. Det finns antagligen krav som är berättigade, jag är inte så insatt. Men de kan ju alltid lära av de döva och hörselskadade, de har varit framgångsrika på en hel del områden.
Desirée
http://desiree-blomp.com/blog
By
Anonym, at
1:08 PM
Hej!
I egenskap av koordinator för Marschen för tillgänglighet (som vår organisation heter, inte Tillgänglighetsmarschen som felaktigt uppges i blogginlägget) ska jag bemöta Håkan Jacobssons inlägg. Orsaken till att det inte gjorts tidigare är att vi först i sommar fått kännedom om det vid sökning efter hemsidor som länkar till vår gamla hemsida www.tillganglighetsmarschen.nu (den korrekta adressen är www.marschen.se sedan över ett år tillbaka).
Håkan,
Jag har precis lyssnat till det inslag som du refererar till. I programmet deltog från oss Anna Bergholtz (som inte är en ”synskadad tjej”, däremot en tjej med synskada).
Jag kan förstå din reaktion, men jag menar att den grundar sig på att du inte inser vidden av begreppet mänskliga rättigheter och den otillgänglighet som finns i Sverige.
För det första förhåller sig inte programledaren objektiv till ämnet. Hon påar programmet med att säga: ”Men frågan är hur långt man kan driva de här kraven” och antyder redan där att hon inte tycker det. Senare i programmet ojar hon sig med ”Men hur mycket ska man behöva anpassa egentligen?” Hon avslöjar också med sitt språkbruk under programmet åtskilliga gånger att hon inte är särskilt insatt eller påläst. Bland annat använder hon ord som ”rullstolsbundna”, ”rullstolsanpassade bussar ”anpassa”, etc.
Du reagerar på att Anna Bergholtz använder begreppet mänskliga rättigheter. Programledaren använder under programmet – medvetet eller ej – ett klassiskt ”fult knep”: Hon ställer bland annat frågan ”Men är det en mänsklig rättighet att gå på krogen?” och Anna svarar ja på den frågan. Den frågan från programledaren är, menar jag ett feltänk. Att fråga sig om det är en mänsklig rättighet är ungefär som att fråga sig om det är en mänsklig rättighet att få gå på ICA. En mer korrekt fråga hade varit: ”Men är det en mänsklig rättighet att inte utestängas från samhället på grund av sitt funktionshinder?`”
Du skriver:
” Jag förstår att man som funktionshindrad stöter på oerhört många hinder i vardagen, men det försvarar inte att man urholkar värdet av de mänskliga rättigheterna genom att jämställa ett biobesök med att slippa tortyr eller att riskera fängelse för att kritisera regeringen.”
Ingenstans – jag upprepar: ingenstans – i programmet likställer Anna biobesök med att ”slippa tortyr” eller att ”riskera fängelse för att kritisera regeringen”. De exemplen förekommer överhuvudtaget inte i programmet. Jag tycker att det är mycket fult av dig att påstå att Anna sagt någon som hon inte gjort.
Du försöker med den kommentaren rangordna mänskliga rättigheter utan att förstå vidden av vad du säger, för med den logiken är det alltså ok att diskriminera människor i Sverige för att det finns människor i andra länder som riskerar tortyr eller fängelse för att de kritiserar regeringen. Den fråga jag i mitt stilla sinne ställer mig är varför att förändra det ena måste utesluta att förändra det andra? Det låter i mina öron som ”den enes bröd, den andres död”, vilket är klassisk socialistisk retorik och långt ifrån den liberalism som åtminstone den tidning du skriver för påstår sig företräda. (Förövrigt kan du läsa vad LUF:s ordförande anser på http://www.luf.se/index.php?show=305_SWE&article=257&page_anchor=http://www.luf.se/p305/p305_swe.php?article=257).
Att du, som är ledarskribent för UNT, inte uppmärksammat dels programledarens bristande insikt och objektivitet, dels hennes felställda frågor och reagerat på DET – eller ännu bättre: uppmärksammat marschen och vårt krav - istället för att racka ner på en av oss som jobbar ideellt (Anna jobbar dock inte längre för Marschen för tillgänglighet) för att införa vad som i många andra länder och av 110 organisationer och företag i Sverige, som representerar 600 000 människor, anses som en självklarhet tycker jag är mycket beklagligt.
Med vänlig hälsning
Hans Filipsson
koordinator Marschen för tillgänglighet
hans@marschen.se
By
Anonym, at
6:11 PM
Kommentar till Desirees inlägg:
Om du läser min kommentar till inlägget ovan förstår du att vi aldrig gjort den jämförelsen. Det har Håkan Jacobson själv fabricerat.
Naturligtvis är våra krav fullständigt berättigade! Annars skulle jag inte jobba för att ställa dem. ;)
Jag har svårt att förstå din passus om att "lära av de döva och hörselskadade". Dövhet och hörselskador är också funktionshinder och alla stora organisationer för personer med de funktionshindren har för länge sedan ställt sig bakom Marschen för tillgänglighet. Vad tycker du att vi ska lära oss av dem? De är lika oskyddade mot diskriminering som alla andra av Sveriges 1.2 miljoner personer med funktionshinder.
Med vänlig hälsning
Hans Filipsson
koordinator Marschen för tillgänglighet
hans@marschen.se
www.marschen.se
By
Anonym, at
6:16 PM
Hans: Jag har inte "fabricerat" någon jämförelse utan bara vänt mig emot hur begreppet mänskliga rättigheter missbrukas. Det gjorde jag genom att jämföra vad en person hävdar är en mänsklig rättighet (att gå på bio) med vad någon annan hävdar är en mänsklig rättighet (att slippa tortyr). Om allting kan klassas som mänskliga rättigheter har begreppet inget värde.
Och apropå att tillskriva andra åsikter de inte själva sagt: Jag påstår ingenstans i mitt inlägg att Anna har gjort jämförelsen mellan bio och tortyr. Men visst, min formulering kunde ha varit ännu tydligare.
I programmet sa dock - om jag nu minns rätt, det är ett år sedan jag hörde inslaget -
Anna uttryckligen att det är en mänsklig rättighet att få gå på bio. Det ordvalet kom inte från programledaren.
By
Håkan, at
5:48 PM
Post a Comment
<< Home